Etapplopp i Kroatien

Istrian Spring Trophy var namnet på årets andra tävling, det var en cat. 2.2 (etapplopp) med tre linje etapper och en prolog. Prologen var kort och teknisk, endast 1250m och bestod av flera skarpa kurvor och även lite kullersten. Kroppen kändes bra men jag använde bromsarna alldeles för mycket och kom i mål som 28:a, 7-8s efter.

Dagen efter var det första linjeloppet, klungan var mycket nervös och det blev en hel del krascher. Vi klarade oss dock och efter att ha varit med på alla attacker kom Håvard Nybö till slut iväg i en 3 (?) mans grupp. Han tog de bägge poängspurterna och fick därför upp på podiet för att få en blå tröja, som han behöll hela veckan. Jag kunde sitta säkert i klungan och invänta backarna som började efter 100km. De var tyvärr inte så hårda att klungan spräcktes, men det blev ganska utdraget inför målbacken. Jag hade riktigt fin position in i den korta pavé backen och höjde tempot direkt vi kom in på kullerstenen. Innan start hade jag studerat kartan och sista kurvan var bara 3-400m innan mål, så det var bara spurta då! Men kartor i Kroatien stämmer ju tydligen inte alltid, så 400m efter kurvan ser jag 300m markeringen… Och med 150m kvar står jag helt still vilket gör att 7 gubbar hinner passera innan mållinjen. Så lite besviken kunde jag se mig själv som åtta, men vi fick i alla fall några sekunder till bakomvarande vilket gjorde att jag låg 7a i totalen.

Nästa etapp var den på pappret tuffaste med mycket upp o ner och en ca 5km lång backe till målet. Vi hade kollat stigningen tidigare i veckan och jag tänkte att den skulle passa mig ganska bra, speciellt om det varit hög fart innan. Och det blev en ganska hård dag där fältet var i delar flera gånger och jag satt med där framme hela dagen. I utförsbacken inför avslutningen blev det dock återsamlat och därmed en enorm stress in i backen. Jag chansade på ”fel” sida kom in som 50-60e man i backen, så det blev jakt hela vägen upp och efter mycket flås kom jag in på en 14e plats och halkade ner till 10e totalt. Så även etapp 2 var en liten plump i protokollet för min del!

Etapp 3 var den lättaste banan enligt profilen och vi hade hört att flera lag ville köra för spurt. Så det blev de vanliga attackerna första timmen, jag hann med att ta 1 bonussekund på ett spurtpris, och sedan gick en liten grupp iväg. Vi kom efter 5 mil in på ett varv som såg ut att ha lite backar och det skulle vi köra 4 gånger. De första 2 varven var helt kontrollerade av ledarlaget, men sen kom det lite attacker och ”den gula tröjan” blev ett tag ensam från sitt lag. Tyvärr blev detta aldrig utnyttjat eftersom spurtlagen började röra på sig då, och det gick således inte komma iväg från klungan. I spurten lyckades i alla fall min lagkompis Roy hyffsat och kom in på en 4e plats, meddans jag rullade in runt 30:e. Av någon konstig anledning halkade jag ner till elfte plats i totalen, trots samma tid i spurten… Jag tror de räknade fel på bonus sekunden jag fick, det där med plus och minus är nog ganska nytt i Kroatien!

Nu är det mycket skönt komma ifrån röken på hotellet, som har krupit sig längre och längre ner i lungorna varje dag. Det där med rökförbud inomhus är ju inte så dumt.Sammanfattningsvis kan jag väl säga att även fast jag inte är nöjd med resultatet, så känns kroppen mycket bra och jag känner att vinterträningen har gjort gott. Jag tror det kan bli en riktigt rolig och resultatrik säsong!



« Visa alla nyheter
« Prenumerera
Publicerad 2009-03-18, 21:53
Uppdaterad 2009-03-18, 21:53

Michael

Snabbfakta
Namn: Michael Stevenson
Födelsedag: 1984 07 10
Födelsestad: Säffle (Karlstad)
E-mail: micke (a) stevenson.se
Längd: 187cm
Vikt: 72-74 kg
Maxpuls: 186
Vilopuls: ca 32-34

Team

Concordia Forsikring Riwal
We started up in 2009, and that makes us Denmark’s second oldest Continental Team.
Our goal for 2013 is to be among the three best cycle teams in Scandinavia. Läs mer


Site by Askås.